Vad är en försämringsperiod?
Försämringsperioder visar sig i form av ökad andfåddhet eller ökad täppthetskänsla, att du hostar mer segt slem än normalt, att upphostningarna blir färgade och att det piper och väser mer än vanligt i luftvägarna. Det kan också hända att anklar eller andra delar av kroppen svullnar eftersom det samlas vätska. Tankspriddhet eller att man känner sig vimsig är inte ovanligt. det beror på dålig syresättning i blodet.
Börjar ofta med infektion i luftvägarna
En försämringsperiod börjar ofta med en luftvägsinfektion i luftvägarna, en så kallad luftrörskatarr. I enstaka fall orsakas försämringen av andra sjukdomar eller rätt och slätt av uttröttning efter långvarigt ökat andningsarbete. Försämringsperioderna kan vara olika svåra. Ibland kan det räcka att justera behandlingen i hemmet för att må bättre. I andra fall kan försämringen kräva akutbesök eller vård på sjukhus.
Efter en försämringsperiod som krävt akutbesök eller sjukhusinläggning är det viktigt med ett uppföljande besök på vårdcentralen inom 6 veckor. Det kan även vara aktuellt att justera behandlingsplanen.
Lär dig signalerna
Lär känna din sjukdom ordentligt så kommer du snart att kunna förutse dina
försämringsperioder i god tid innan de uppstår.
Försämringarna kommer oftast i samband med förkylningar. Därför är det ett bra tips att du vaccinerar dig mot till exempel influensa. Prata med din vårdcentral så får du hjälp.
Typiska varningstecken är om du börjar känna dig hängig, ungefär som vid en förkylning. Andra signaler är om du får ökad slembildning, förvärrad hosta eller om orken blir sämre.
Ett av målen med din behandling är att undvika försämringsperioderna så långt det är möjligt, eller åtminstone förlänga tiden mellan dem.
